Jag har gått med i bokklubben Skaparglädje. Det är den första bokklubben jag har varit med i. Har alltid varit misstänksam mot bokklubbar ända sedan min mor försökte förmå bokklubben som levererade Finn och Fifi att förstå att de skulle sluta skicka böcker. Sedan tycker jag att det är jobbigt att man ska behöva komma ihåg att avbeställa månadens bok, om man inte är intresserad av den. Det är lätt att glömma. Och så brukar de ha fåniga medlemserbjudanden som t ex: Du får välja två böcker och får dessutom en gräslig fleecepläd och ett billigt halsband om du svarar inom 8 dagar.
Den här gången föll jag dock för frestelsen och idag var jag och hämtade mitt första bokpaket. Det var jättespännande att öppna paketet, skulle jag få de böcker jag ville ha eller hade de ersatts av några andra? För de har tydligen rätt att byta ut böckerna man vill ha om de tar slut. Jag fick båda böckerna jag ville ha och lite andra pysselgrejer som jag också beställde. Och pennorna som man fick i "svara inom 8 dagar så får du även detta" var precis så små som jag trodde att de skulle vara. Nu är den stora frågan - när jag ska hinna pyssla?
lördag 30 januari 2010
Shop till you drop
Igår hade jag en renodlad shoppingdag. Lämnade Elsa på dagis vid 9-tiden och åkte därefter direkt in mot den stora staden. Skulle bara handla lite mat på Coop först, men det tog lite längre tid än vad jag hade tänkt mig för de hade 75 % rea på skor och kläder. Köpte ett par innetofflor, ett par gympaskor och ett par vinterstövlar till Elsa och lite tröjor för en spottstyver. Egentligen borde man ju köpa mer skor när det är så billigt, men det är svårt att veta hur mycket hennes fötter växer framöver. Det blir ju inget bra om gympaskorna passar mitt i vintern och stövlarna mitt i sommaren.
Sen blev det en vända in till stan där jag systematiskt betade av alla affärer som kom i min väg. För en gångs skull kändes det roligt att shoppa, dels för att jag hittade en massa saker på rea både till Elsa och mig själv, men sen kände jag mig inte stressad för en gångs skull. Jag var tvungen att vara hemma senast kl 18.00 för då skulle J ha jouren. Och så började jag shoppingen i stan med att käka lunch. Det visade sig vara ett smart drag, man orkar mycket mer då.
När 3 timmars parkeringstid var till ända i staden styrde jag mot nästa stad, Hansa City, och tog en snabbtur på IKEA och därefter Modehuset. Sedan orkade jag inte mer. Man är ju inte van vid sånt här längre...
På kvällen roade jag mig med att räkna ihop alla billiga inköp. Vi kunde konstatera att allt jag hade köpt till Elsa gick på mindre än om jag hade köpt hennes vinterstövlar till fullpris. Och då köpte jag ju som sagt köpt 3 par skor/stövlar, 4 tröjor, 1 tunika, 1 kofta, 1 pyjamas och 2 par byxor. Totalsumma ca 530 kr. Stövlarna hade kostat 550 kr fullpris. Helt sjukt, fast sjukt bra då.
Inköpen till mig blev lite dyrare, men med tanke på att jag i stort sett aldrig hittar något till mig själv gör det ju inget om jag shoppar loss 1-2 gånger om året. Köpte bl a såna där tråkiga saker som mascara, strumpor, trosor och BH, men ack så nödvändiga. Hatar att köpa BH för det finns nästan ALDRIG någon som sitter bra på mig. Jo, kanske den som kostar 600 spänn, men den köper jag inte. Och varje gång jag ska köpa mascara blir jag förbannad. Varför kostar mascara så sjukt mycket? Vad är det man betalar för egentligen? En liten borste och ett par ml färg i en förpackning, hur mycket kan det kosta att producera? Kan vi inte starta ett uppror? (Dagens i-landsproblem...) Morr!
Men jag var väldigt nöjd med dagens shopping. Elsa hade julafton när jag kom hem och ställde alla kassar på köksgolvet. Rota, riva, "E de´?", "Elsas tröja!", "Öppna!". Det var kaos i köket efter 5 sekunder. J blev inte lottlös. Han fick en pyjamas, visserligen för stor så vi fick byta, men han var inte bortglömd. Herrn i huset har gått och blivit väldigt frusen av sig när det är läggdags nämligen. Jag å andra sidan fryser i stort sett konstant nu. Skulle kunna tänka mig att bo i mina termobyxor ända till våren.
Sen blev det en vända in till stan där jag systematiskt betade av alla affärer som kom i min väg. För en gångs skull kändes det roligt att shoppa, dels för att jag hittade en massa saker på rea både till Elsa och mig själv, men sen kände jag mig inte stressad för en gångs skull. Jag var tvungen att vara hemma senast kl 18.00 för då skulle J ha jouren. Och så började jag shoppingen i stan med att käka lunch. Det visade sig vara ett smart drag, man orkar mycket mer då.
När 3 timmars parkeringstid var till ända i staden styrde jag mot nästa stad, Hansa City, och tog en snabbtur på IKEA och därefter Modehuset. Sedan orkade jag inte mer. Man är ju inte van vid sånt här längre...
På kvällen roade jag mig med att räkna ihop alla billiga inköp. Vi kunde konstatera att allt jag hade köpt till Elsa gick på mindre än om jag hade köpt hennes vinterstövlar till fullpris. Och då köpte jag ju som sagt köpt 3 par skor/stövlar, 4 tröjor, 1 tunika, 1 kofta, 1 pyjamas och 2 par byxor. Totalsumma ca 530 kr. Stövlarna hade kostat 550 kr fullpris. Helt sjukt, fast sjukt bra då.
Inköpen till mig blev lite dyrare, men med tanke på att jag i stort sett aldrig hittar något till mig själv gör det ju inget om jag shoppar loss 1-2 gånger om året. Köpte bl a såna där tråkiga saker som mascara, strumpor, trosor och BH, men ack så nödvändiga. Hatar att köpa BH för det finns nästan ALDRIG någon som sitter bra på mig. Jo, kanske den som kostar 600 spänn, men den köper jag inte. Och varje gång jag ska köpa mascara blir jag förbannad. Varför kostar mascara så sjukt mycket? Vad är det man betalar för egentligen? En liten borste och ett par ml färg i en förpackning, hur mycket kan det kosta att producera? Kan vi inte starta ett uppror? (Dagens i-landsproblem...) Morr!
Men jag var väldigt nöjd med dagens shopping. Elsa hade julafton när jag kom hem och ställde alla kassar på köksgolvet. Rota, riva, "E de´?", "Elsas tröja!", "Öppna!". Det var kaos i köket efter 5 sekunder. J blev inte lottlös. Han fick en pyjamas, visserligen för stor så vi fick byta, men han var inte bortglömd. Herrn i huset har gått och blivit väldigt frusen av sig när det är läggdags nämligen. Jag å andra sidan fryser i stort sett konstant nu. Skulle kunna tänka mig att bo i mina termobyxor ända till våren.
onsdag 27 januari 2010
Hej å hå...
...är nya favoritlåten med Duran och Mollan, eller "Bulan å Mollan", som Elsa säger. Elsa dansar loss lite...
Undrar vem hon har fått sina moves från, mamma eller pappa?
söndag 24 januari 2010
Livet vänder åter...
...och man börjar så smått komma tillbaka igen. Efter flera matta dagar har jag nu äntligen orkat göra lite mer. Visserligen kanske lite mer än vad som var tänkt, eftersom J har skadat tummen på jobbet. Inte under en dramatisk räddningsinsats, utan under en fotbollsmatch... Föga förvånande. Innebandy och fotboll borde inte vara tillåtet för brandmän, det är där deras olycksstatistik peakar.
Så igår var jag ute och högg och hämtade ved, tvättade, sanerade toaletterna, skottade gångarna, sotade pelletspannan och bakade pestosnurror till ett 35-årskalas. Snurror var lite sent påtänkta, tack vare att min kära man hade gett mig fel information om vad man skulle ta med sig till kalaset. "Det ska vara tacosbuffé, så vi kan ju ta med oss lite quornfärs då", tyckte J. Ja, det är ju lätt och smidigt. Sen läste han upp sms:et med inbjudan för mig och då stod det "tapasbuffé" INTE tacosbuffé. Det är en VISS skillnad. Puh! När vi sedan berättade för födelsedagsbarnet om det, dunkade han bara J i ryggen och sa: "När min fru sa att vi kunde ha tapasbuffé, visste jag inte ens vad det var." What can I say?
Det var i vilket fall en viss kontrast att kliva in på ett 35-årskalas med runt 20 vuxna och nästan lika många barn efter att ha varit isolerad i en vecka. Elsa klarade av det hyfsat, men hon drog sig gärna undan till platser där det inte var så mycket folk. Att leka med andra barn är inte intressant för henne än. Men vi hade väldigt trevligt allihop.
Idag har jag fortsatt med skottningen, orkade inte allt igår, så nu är den eländiga grusplanen också skottad. Och byrån till Elsas rum är äntligen färdigmålad så den kan flytta in i hennes garderob nu. Nu är rummet snart helt färdigt. Vågar knappt tro att det är sant. Och snart börjar nästa projekt: köket. Tjoho! Eller hur, pappa?
Så igår var jag ute och högg och hämtade ved, tvättade, sanerade toaletterna, skottade gångarna, sotade pelletspannan och bakade pestosnurror till ett 35-årskalas. Snurror var lite sent påtänkta, tack vare att min kära man hade gett mig fel information om vad man skulle ta med sig till kalaset. "Det ska vara tacosbuffé, så vi kan ju ta med oss lite quornfärs då", tyckte J. Ja, det är ju lätt och smidigt. Sen läste han upp sms:et med inbjudan för mig och då stod det "tapasbuffé" INTE tacosbuffé. Det är en VISS skillnad. Puh! När vi sedan berättade för födelsedagsbarnet om det, dunkade han bara J i ryggen och sa: "När min fru sa att vi kunde ha tapasbuffé, visste jag inte ens vad det var." What can I say?
Det var i vilket fall en viss kontrast att kliva in på ett 35-årskalas med runt 20 vuxna och nästan lika många barn efter att ha varit isolerad i en vecka. Elsa klarade av det hyfsat, men hon drog sig gärna undan till platser där det inte var så mycket folk. Att leka med andra barn är inte intressant för henne än. Men vi hade väldigt trevligt allihop.
Idag har jag fortsatt med skottningen, orkade inte allt igår, så nu är den eländiga grusplanen också skottad. Och byrån till Elsas rum är äntligen färdigmålad så den kan flytta in i hennes garderob nu. Nu är rummet snart helt färdigt. Vågar knappt tro att det är sant. Och snart börjar nästa projekt: köket. Tjoho! Eller hur, pappa?
torsdag 21 januari 2010
Goa tjejen
Här kommer några av dagens sköna händelser:
C: Ska du följa med ner och äta lite nu då, Elsa?
E: Elsa ville inte fölla me.
C: Då går mamma ner och äter lite, för mamma måste försöka äta. Ska du vara här uppe då?
E: Mmm.
Jag går ner och petar i mig några kokta makaroner och lyxar med 3 droppar ketchup. Under tiden hör jag Elsa prata uppe på sitt rum. Sen hör jag något om "Sätta gång TV:n" och sen blev det tyst. När jag kommer upp sitter hon i soffan, bakåtlutad mot min kudde och med mitt täcke uppdraget till armhålorna och tittar på TV.
E: Elsa sätta gång TV:n!
Vad säger man? När, du får inte sitta här och ha det mysigt framför TV:n. Så klart att hon fick titta. Så jag fick försöka peta i henne lite mat däruppe istället. Det strider väl mot alla barnuppfostringsregler som finns, men jag kände att det var viktigare att hon fick i sig lite mat och var en glad tjej.
Lite senare på dagen var det dags för ett blöjbyte:
C: Vill du byta blöja uppe eller ner?
E: Näe.
C: Näe, vad är det för svar?
E: Kötväska
Elsa går iväg och hämtar skötväskan, plockar fram underlägget och sätter sig på det. Sen får jag lägga henne ner och byta på henne utan minsta tillstymmelse till protest. Det enda som hon klagade över var tvättservetterna.
E: Tycka lite kallt.
När vi var klara frågade jag om hon ville slänga blöjan själv och det ville hon och hon slängde den i rätt soppåse också.
C: Ska du följa med ner och äta lite nu då, Elsa?
E: Elsa ville inte fölla me.
C: Då går mamma ner och äter lite, för mamma måste försöka äta. Ska du vara här uppe då?
E: Mmm.
Jag går ner och petar i mig några kokta makaroner och lyxar med 3 droppar ketchup. Under tiden hör jag Elsa prata uppe på sitt rum. Sen hör jag något om "Sätta gång TV:n" och sen blev det tyst. När jag kommer upp sitter hon i soffan, bakåtlutad mot min kudde och med mitt täcke uppdraget till armhålorna och tittar på TV.
E: Elsa sätta gång TV:n!
Vad säger man? När, du får inte sitta här och ha det mysigt framför TV:n. Så klart att hon fick titta. Så jag fick försöka peta i henne lite mat däruppe istället. Det strider väl mot alla barnuppfostringsregler som finns, men jag kände att det var viktigare att hon fick i sig lite mat och var en glad tjej.
Lite senare på dagen var det dags för ett blöjbyte:
C: Vill du byta blöja uppe eller ner?
E: Näe.
C: Näe, vad är det för svar?
E: Kötväska
Elsa går iväg och hämtar skötväskan, plockar fram underlägget och sätter sig på det. Sen får jag lägga henne ner och byta på henne utan minsta tillstymmelse till protest. Det enda som hon klagade över var tvättservetterna.
E: Tycka lite kallt.
När vi var klara frågade jag om hon ville slänga blöjan själv och det ville hon och hon slängde den i rätt soppåse också.
Vågar man hoppas...
...på en eventuell ljusning i eländet snart, tro? Igår redde J och jag ut dagen själva, trots att vi var matta. J piggnade till snabbare än jag, så han åkte t o m till jobbet idag på morgonen. Jag var inte jätteglad över det, med tanke på att jag under gårdagen i princip inte orkade göra någonting. Inte så att jag var trött och ville sova, men varje gång jag rörde på mig var det som att springa ett 100-m lopp, jag hade världens puls och var tvungen att sätta mig och flämta för att inte tuppa av eller må tokilla. Kan ju säga att jag inte var så glad över att bo i ett hus med trappor i igår.
Idag har det dock känts lite bättre, andfåddheten har släppt efter hand och Elsa har varit en liten ängel hela dagen. Kanske inte så konstigt med tanke på att hon har fått göra i stort sett vad hon vill och att mamma inte har haft något emot att sitta bredvid henne hela tiden när hon leker. Jag har dock fortfarande svårt att få i mig mat och tyvärr blir ju det som en ond cirkel med illamåendet när man inte äter. Och jag som älskar att äta annars. Mycket frustrerande.
Elsa har varit pigg, men magen är riktigt risig fortfarande. Inte helt lätt att ta hand om sånt när man själv mår illa. Sen ska man ju försöka komma på någon bra mat som är snäll mot Elsas mage, när man själv inte vill tänka på mat. Hoppas, hoppas att morgondagen blir ännu bättre för det blir ännu en lång dag hemma utan mannen.
Tråkigast idag var att min stackars pappa också blev smittad. Vad bra det känns. "Här får du lite kräksjuka av oss, pappa, som tack för hjälpen." Det känns inte bra alls. Stackars pappa.
Idag har det dock känts lite bättre, andfåddheten har släppt efter hand och Elsa har varit en liten ängel hela dagen. Kanske inte så konstigt med tanke på att hon har fått göra i stort sett vad hon vill och att mamma inte har haft något emot att sitta bredvid henne hela tiden när hon leker. Jag har dock fortfarande svårt att få i mig mat och tyvärr blir ju det som en ond cirkel med illamåendet när man inte äter. Och jag som älskar att äta annars. Mycket frustrerande.
Elsa har varit pigg, men magen är riktigt risig fortfarande. Inte helt lätt att ta hand om sånt när man själv mår illa. Sen ska man ju försöka komma på någon bra mat som är snäll mot Elsas mage, när man själv inte vill tänka på mat. Hoppas, hoppas att morgondagen blir ännu bättre för det blir ännu en lång dag hemma utan mannen.
Tråkigast idag var att min stackars pappa också blev smittad. Vad bra det känns. "Här får du lite kräksjuka av oss, pappa, som tack för hjälpen." Det känns inte bra alls. Stackars pappa.
tisdag 19 januari 2010
Misär
J och jag slapp inte undan. Inatt började jag att må illa och J körde igång i morse. Fast han var inte lika illa därann som jag då, så han tog hand om E först (som tack och lov tog sovmorgon). Bad mina föräldrar om hjälp, inte för att jag ville smitta ner dem, men jag kände att vi inte klarar av den här situationen själva. Elsa var ju den piggaste idag, hon behövde ju stimulans vilket inte vi var kapabla att ge henne. Utan dem vet jag inte hur det hade gått idag. För det stannade inte vid magsjuka. J tuppade av på väg ut från toa. Jag var nere med mina föräldrar en stund när vi hörde ett brak från ovanvåningen. På något sätt lyckades jag förmå mig själv att springa uppför trapporna, för jag fick inget svar när jag ropade. Pappa kom efter. J låg på golvet i hallen utanför toan alldeles svettig och illamående och hade slagit sig ganska rejält vid kindbenet och ögat. Fram med kräkbalja, sen fick pappa ta över en stund, för jag fixar inte det. Snacka om att jag var skakis efter det, men jag glömde i alla fall av mitt eget illamåendet en liten stund. Fast bara en liten stund, för det sitter fortfarande i i skrivande stund, men det är ändå hyfsat nu. Kom på att Cola var väldigt gott. Har suktat efter något annat än vatten hela dagen, men allt har varit för sött. Cola funkar, fast den ska nog helst vara lite mer avslagen.
Elsa och jag ska sova nere i vardagsrummet inatt. Tanken var att J skulle ligga där för att han inte ska störa Elsa när han kräks (vissa har ju en förmåga att låta som om de håller på att dö...), men jag ville inte sparka upp honom ur sängen. Elsa tyckte att det lät jättespännande att sova i vardagsrummet så hon var med och bäddade och fixade. Visste däremot inte om det skulle gå att få henne till att sova, men efter en stunds sitt-protest, la hon sig ner och somnade. Hon snusar så skönt bredvid mig nu på madrassen på golvet. Hoppas att jag kan sova lite i natt också. Det känns som om snöplogen har kört över mig ungefär, så en god natts sömn gör förhoppnigsvis susen.
Mor och far, om ni läser detta: Tack än en gång för den ovärderliga hjälpen idag. Vi hade aldrig fixat det utan er. Ni är bäst! Hoppas nu att ni klarar er från detta hemska, stackars far ligger i en hög riskzon, tyvärr. Vi kommer och hjälper er att fixa i köket när vi blir friska. "Åh nej!" hör jag min far säga nu. "Vad jobbigt det blir då". Stora kramar på er.
Elsa och jag ska sova nere i vardagsrummet inatt. Tanken var att J skulle ligga där för att han inte ska störa Elsa när han kräks (vissa har ju en förmåga att låta som om de håller på att dö...), men jag ville inte sparka upp honom ur sängen. Elsa tyckte att det lät jättespännande att sova i vardagsrummet så hon var med och bäddade och fixade. Visste däremot inte om det skulle gå att få henne till att sova, men efter en stunds sitt-protest, la hon sig ner och somnade. Hon snusar så skönt bredvid mig nu på madrassen på golvet. Hoppas att jag kan sova lite i natt också. Det känns som om snöplogen har kört över mig ungefär, så en god natts sömn gör förhoppnigsvis susen.
Mor och far, om ni läser detta: Tack än en gång för den ovärderliga hjälpen idag. Vi hade aldrig fixat det utan er. Ni är bäst! Hoppas nu att ni klarar er från detta hemska, stackars far ligger i en hög riskzon, tyvärr. Vi kommer och hjälper er att fixa i köket när vi blir friska. "Åh nej!" hör jag min far säga nu. "Vad jobbigt det blir då". Stora kramar på er.
måndag 18 januari 2010
Sämre...
Jag vill inte vara med längre. Jag hatar kräksjukan. Idag har Elsa varit superlös i magen hela dagen, men på kräkfronten var det lugnt ända fram till ikväll. Då satt vi i soffan i vardagsrummet och Elsa skulle dricka lite välling. Då hände något, jag märkte att hon nog inte mådde bra och bad J komma med en hink snabbt. Trots att jag hade hinken i handen hann jag inte med och det hamnade blåbärssoppekräk på Elsa, mig, soffan, den vita ryamattan och det vitsåpade trägolvet. Kunde man sitta på ett sämre ställe, eller? Någon som har några bra tips om hir man får bort blåbärsfläckar från trägolv?
Elsa blev lite ledsen, men det var nog jag som skrämde henne när jag skrek "Shit!". Stackars liten. Men efteråt var hon pigg som en spigg och "hjälpte till" att städa. Undrar om det var den hemmagjorda blåbärssoppan som inte föll i god jord i hennes mage? Tänkte att den skulle hjälpa hennes lösa mage. Fast hon klagade visserligen över ont i magen innan hon drack soppan. Annars har hon fått i sig 1,5 dl välling i omgångar idag och fått behålla det. Vad ska man göra nu? Låta sitt barn svälta? Hon är ju hungrig, men vad kan jag ge henne? Jag känner verkligen för att springa härifrån och inte komma tillbaka förrän hon mår bra, så mycket hatar jag kräksjukan. Men det gör jag ju inte. Imorgon jobbar J dag och jag lär vara ett nervvrak hela dagen för det är rätt tufft att vara själv i såna här situationer. Vet inte hur jag hade rett ut blåbärssoppesituationen idag om inte J hade varit hemma.
Och det är såååå segt att vara hemma hela tiden. Man kan ju inte direkt bjuda hem någon heller. Än så länge leker Elsa snällt här hemma, men hon lär väl också tröttna snart. Suck. Och J jobbar dessutom extra mycket den här veckan. Suck, suck, suck.
Elsa blev lite ledsen, men det var nog jag som skrämde henne när jag skrek "Shit!". Stackars liten. Men efteråt var hon pigg som en spigg och "hjälpte till" att städa. Undrar om det var den hemmagjorda blåbärssoppan som inte föll i god jord i hennes mage? Tänkte att den skulle hjälpa hennes lösa mage. Fast hon klagade visserligen över ont i magen innan hon drack soppan. Annars har hon fått i sig 1,5 dl välling i omgångar idag och fått behålla det. Vad ska man göra nu? Låta sitt barn svälta? Hon är ju hungrig, men vad kan jag ge henne? Jag känner verkligen för att springa härifrån och inte komma tillbaka förrän hon mår bra, så mycket hatar jag kräksjukan. Men det gör jag ju inte. Imorgon jobbar J dag och jag lär vara ett nervvrak hela dagen för det är rätt tufft att vara själv i såna här situationer. Vet inte hur jag hade rett ut blåbärssoppesituationen idag om inte J hade varit hemma.
Och det är såååå segt att vara hemma hela tiden. Man kan ju inte direkt bjuda hem någon heller. Än så länge leker Elsa snällt här hemma, men hon lär väl också tröttna snart. Suck. Och J jobbar dessutom extra mycket den här veckan. Suck, suck, suck.
söndag 17 januari 2010
Bättre
Idag kan vi rapportera en stor förbättring i Elsas hälsotillstånd. Bortsett från fadäsen vid frukosten idag, så har dagit förflutit utan kräks. Ett hett tips: Låt inte ditt barn bälja i sig 1 dl äppeljuice dagen efter de har kräkts... Det fungerade inte så bra. Juicen och vällingen som hon fått i sig tidigare gjorde helomvändning. Jag hade precis tänkt peta i mig lite frukost, men det var ju bara att glömma. Annars har det gått bra. Elsa har lekt en massa och troligen njutit av den totala uppmärksamheten som rådde även idag.
Jag har köpt en boxsäck. Hittade en annons på blocket och säljaren bodde i Påryd. Av någon anledning fick jag för mig att hon bodde i Torsås och J hjälpte mig att leta upp adressen på nätet. När jag väl var i Torsås och befann mig på Torsgatan kunde jag konstatera, med säljaren i telefonen, att adressen skulle vara Toravägen och att det ligger i Påryd. Ja men, det var ju bara 2 mil åt helt fel håll... Körde värsta rallyvägen genom skogarna till Påryd. Säkert jättevackert där - på sommaren och när det inte är snö på vägarna. Det tog en evighet att komma fram. Jag var övertygad om att jag hade missat en avtagsskylt. Skog, skog, skog, 3 hus, mer skog, ett hus osv. Tillslut kom jag fram och kunde konstatera att boxsäcken var i bra skick. Sen var det bara att köra hem igen. Problemet var bara att jag inte kom ihåg vilken väg jag skulle ta för att komma den närmaste vägen hem. Så det fick bli en omväg via Tvärskog och sedan hem. Fast den vägen var å andra sidan helt ok att köra, den andra är mer rallyväg och det hade jag fått nog av. Imorgon ska boxsäcken förhoppningsvis upp på loftet. Och sen måste handskar införskaffas. Sen kan jag avreagera mig. Gott.
Jag har köpt en boxsäck. Hittade en annons på blocket och säljaren bodde i Påryd. Av någon anledning fick jag för mig att hon bodde i Torsås och J hjälpte mig att leta upp adressen på nätet. När jag väl var i Torsås och befann mig på Torsgatan kunde jag konstatera, med säljaren i telefonen, att adressen skulle vara Toravägen och att det ligger i Påryd. Ja men, det var ju bara 2 mil åt helt fel håll... Körde värsta rallyvägen genom skogarna till Påryd. Säkert jättevackert där - på sommaren och när det inte är snö på vägarna. Det tog en evighet att komma fram. Jag var övertygad om att jag hade missat en avtagsskylt. Skog, skog, skog, 3 hus, mer skog, ett hus osv. Tillslut kom jag fram och kunde konstatera att boxsäcken var i bra skick. Sen var det bara att köra hem igen. Problemet var bara att jag inte kom ihåg vilken väg jag skulle ta för att komma den närmaste vägen hem. Så det fick bli en omväg via Tvärskog och sedan hem. Fast den vägen var å andra sidan helt ok att köra, den andra är mer rallyväg och det hade jag fått nog av. Imorgon ska boxsäcken förhoppningsvis upp på loftet. Och sen måste handskar införskaffas. Sen kan jag avreagera mig. Gott.
lördag 16 januari 2010
Kräks och svär och mår inte bra...
Svurit har hon visserligen inte gjort så jag har hört det, men dåligt har hon mått och kräkts en massa har hon gjort. Det började i morse när hon vaknade kl 8 (ovanligt sent) och sedan har hon kräkts med jämna och ojämna mellanrum fram till 16-tiden. Nu har hon fått behålla nyponsoppa, aprikos- och fikonbitar (som hon tjatade sig till), lite te (som hon också tjatade sig till) och några smulor från en macka. Mackan ville hon helst stoppa in i öronen... igår var det naveln som gällde...
Ingen feber och oförskämt pigg i stort sett hela dagen, bortsett från en svacka efter vilan. J kom hem från jobbet och det var väldigt skönt att vara två eftersom vi fick sitta och passa på henne hela tiden. Hade jag varit själv hade jag nog inte fått i mig något vettigt att äta på hela dagen.
Vi vet inte om det är vanligt magsjuka eller om det beror på influensasprutan, för en del barn kan tydligen reagera med kräkningar av den. Ännu en anledning att låta bli den dumma sprutan. Hoppas innerligt att hon mår bra imorgon. Nu ligger hon i sängen, sover inte än, men hon verkar trött. J somnade istället...
Ingen feber och oförskämt pigg i stort sett hela dagen, bortsett från en svacka efter vilan. J kom hem från jobbet och det var väldigt skönt att vara två eftersom vi fick sitta och passa på henne hela tiden. Hade jag varit själv hade jag nog inte fått i mig något vettigt att äta på hela dagen.
Vi vet inte om det är vanligt magsjuka eller om det beror på influensasprutan, för en del barn kan tydligen reagera med kräkningar av den. Ännu en anledning att låta bli den dumma sprutan. Hoppas innerligt att hon mår bra imorgon. Nu ligger hon i sängen, sover inte än, men hon verkar trött. J somnade istället...
fredag 15 januari 2010
Raka stickset
Igår morse, när vi satt vid frukostbordet, tittade Elsa på sin pappa och sa:
"Pappa raka bort stickset"
Det betydde att pappa hade rakat sig (vilket ju inte händer alltför ofta...)
"Ja, nu kan man pussa pappa utan att det sticks." sa jag.
Då ville hon genast pussa pappa.
"Pappa raka bort stickset"
Det betydde att pappa hade rakat sig (vilket ju inte händer alltför ofta...)
"Ja, nu kan man pussa pappa utan att det sticks." sa jag.
Då ville hon genast pussa pappa.
Influensavaccin del 2
Dumma influensaspruta. Känner mig som en hemsk mor. Elsa fick spruta del 2 i förrgår. Vi hade pratat mycket om det innan, att det sticker till och sen får man plåster och då blir det bra igen. Så var det i alla fall förra gången. Själva sprutan var inga problem att ta, hon sa inte ett pip. Men sen efteråt fick hon ont i benet och hade svårt att gå. Av någon anledning ville hon inte säga att hon hade ont när jag frågade henne. Kanske för att vi har pratat om att det onda försvinner när man sätter på plåstret. Hur som helst, hon var ändå jätteduktig och höll modet uppe resten av dagen och hon kom i säng i vanlig tid.
Vid 22-tiden vaknade hon och var hysteriskt ledsen. Det blev TV-soffan, vilket brukar fungera bra för att lugna henne. Tillslut kunde jag lägga henne i sängen och vi läste några sagor. Efter en stund ville hon "Opp!" igen, men jag sa att vi ska sova nu och då blev hon jätteledsen igen. Hon lugnade sig dock efter en stund och låg och blundade lite. Sen fortsatte hon med "Opp!" och "Ont!" med jämna mellanrum fram till 01-tiden. Då gick hon med på att ligga i min säng, vilket hon vägrat tidigare. Sen körde hon upp ett kaninöra under min näsa (att sniffa på kaninens öra är det bästa hon vet) och vid 1.30-tiden somnade hon äntligen trots otäcka insomningsdrömmar som väckte henne stup i kvarten dessförinnan. Det kändes som om jag hade 30 cm att ligga på och jag vågade knappt röra mig av rädsla för att väcka henne. Så min nattsömn blev sådär, men det viktigaste var att Elsa fick sova.
På morgonen hade hon fortfarande ont i benet, men hon var inte grinigare än vanligt. Och resten av dagen fungerade allt jättebra, vi var på sjukhuset för J skulle röntga lungorna, sen handlade vi och avslutade sedan dagen med kroppkakasmiddag hos mina föräldrar. Elsa var mindre grinig än vanligt och det onda verkade försvinna mer och mer. Ett tecken på det var att hon låg och sov med rumpan i vädret sedan, vilket hon inte hade gjort kvällen innan, då hon låg raklång på ryggen, stel som en pinne. I natt har hon sovit jätteduktigt och vi fick väcka henne på morgonen för att vi skulle hinna till dagis i tid. Skönt. Men det är inte utan att man kommer att tveka om det blir fler såna här massvaccineringar i framtiden. Stackars liten.
Vid 22-tiden vaknade hon och var hysteriskt ledsen. Det blev TV-soffan, vilket brukar fungera bra för att lugna henne. Tillslut kunde jag lägga henne i sängen och vi läste några sagor. Efter en stund ville hon "Opp!" igen, men jag sa att vi ska sova nu och då blev hon jätteledsen igen. Hon lugnade sig dock efter en stund och låg och blundade lite. Sen fortsatte hon med "Opp!" och "Ont!" med jämna mellanrum fram till 01-tiden. Då gick hon med på att ligga i min säng, vilket hon vägrat tidigare. Sen körde hon upp ett kaninöra under min näsa (att sniffa på kaninens öra är det bästa hon vet) och vid 1.30-tiden somnade hon äntligen trots otäcka insomningsdrömmar som väckte henne stup i kvarten dessförinnan. Det kändes som om jag hade 30 cm att ligga på och jag vågade knappt röra mig av rädsla för att väcka henne. Så min nattsömn blev sådär, men det viktigaste var att Elsa fick sova.
På morgonen hade hon fortfarande ont i benet, men hon var inte grinigare än vanligt. Och resten av dagen fungerade allt jättebra, vi var på sjukhuset för J skulle röntga lungorna, sen handlade vi och avslutade sedan dagen med kroppkakasmiddag hos mina föräldrar. Elsa var mindre grinig än vanligt och det onda verkade försvinna mer och mer. Ett tecken på det var att hon låg och sov med rumpan i vädret sedan, vilket hon inte hade gjort kvällen innan, då hon låg raklång på ryggen, stel som en pinne. I natt har hon sovit jätteduktigt och vi fick väcka henne på morgonen för att vi skulle hinna till dagis i tid. Skönt. Men det är inte utan att man kommer att tveka om det blir fler såna här massvaccineringar i framtiden. Stackars liten.
onsdag 13 januari 2010
Lite sköna bilder
Nu var det länge sedan jag la in några bilder, så här kommer några:
Oemotståndlig! Mössan har hon själv tagit på sig.
Som man bäddar får man ligga... i ca 3 sekunder max.
Sagostund
Mystjejen i mysmorgonrocken. Mycket bra julklapp. Tack farmor!
Som man bäddar får man ligga... i ca 3 sekunder max.
Sagostund
Mystjejen i mysmorgonrocken. Mycket bra julklapp. Tack farmor!
måndag 11 januari 2010
Träning
Sen Elsa föddes har jag varit extremt dålig på att träna. Hittar alla möjliga ursäkter för att inte träna, trots att jag mår superdåligt av att inte röra på mig. Jag blir ett riktigt monster, grinig som bara den och har ont överallt. När jag väl rör på mig lite känns det fantastiskt...jobbigt. Näe, det känns härligt, men eftersom konditionen är i botten och musklerna har förtvinat, så är det brutalt jobbigt varje gång jag tränar. Jag är ju van vid att vara hyfsat vältränad.
Skulle vilja träna på Friskis, men att åka in till stan varje gång man vill träna känns sådär. Kollade upp Friskis träning i Hagby, men där var det bara träning ons, to och söndag och då var det ett medelpass utan hopp, ett ryggpass och ett som varierar. Medel utan hopp och rygg passar säkert jättebra nu i början, men sen då? Jag gillar ju att hoppa och skutta. Sen ska man ju tima ihop det med J:s jobbartider också. Och så kostar det 450 kr. Tyckte det var dyrt för det skrala utbudet. Men då kan man nog träna i Torsås också. Fast då åker jag ju hellre till Kalmar.
Igår var jag ilsken och irriterad som bara den. J föreslog att jag kanske kunde träna lite uppe på bageriloftet. Men det är ju jättekallt där, tyckte jag. När Elsa vägrade äta och var allmänt grinig och jobbig bestämde jag mig för att gå dit i alla fall. Drog på mig underställ och tog på mig täckjacka, lämnade J med Elsa och tog med mig en gammal CD. Sen tränades det. Vi har en gammal motionscykel stående på loftet, sadeln är alldeles för hög och går inte att sänka, men jag fick stå och det fungerade rätt ok. Och så lite hopp och skutt blandat med Afrodans och styrka. Kände mig lite som Rocky när jag for runt i min täckjacka.
Mådde så himla bra efteråt. Så nu ska vi fixa till loftet så att det blir träningsvänligt för mig. Cykeln ska fixas och andra redskap ska införskaffas. Sen kan jag inte klaga på att det är för långt, för dyrt eller för dåligt utbud. Kan nog fungera ett tag i alla fall. Lite ensamt kanske, men det kan vara rätt ok när man har brottats med Elsa en hel dag. Och snart kanske snön och halkan försvinner och då kan man ju springa och cykla. Och så har jag råkat lova att jag ska hjälpa till på Kanotklubben också... Så nu börjar mitt nya friska liv!
Skulle vilja träna på Friskis, men att åka in till stan varje gång man vill träna känns sådär. Kollade upp Friskis träning i Hagby, men där var det bara träning ons, to och söndag och då var det ett medelpass utan hopp, ett ryggpass och ett som varierar. Medel utan hopp och rygg passar säkert jättebra nu i början, men sen då? Jag gillar ju att hoppa och skutta. Sen ska man ju tima ihop det med J:s jobbartider också. Och så kostar det 450 kr. Tyckte det var dyrt för det skrala utbudet. Men då kan man nog träna i Torsås också. Fast då åker jag ju hellre till Kalmar.
Igår var jag ilsken och irriterad som bara den. J föreslog att jag kanske kunde träna lite uppe på bageriloftet. Men det är ju jättekallt där, tyckte jag. När Elsa vägrade äta och var allmänt grinig och jobbig bestämde jag mig för att gå dit i alla fall. Drog på mig underställ och tog på mig täckjacka, lämnade J med Elsa och tog med mig en gammal CD. Sen tränades det. Vi har en gammal motionscykel stående på loftet, sadeln är alldeles för hög och går inte att sänka, men jag fick stå och det fungerade rätt ok. Och så lite hopp och skutt blandat med Afrodans och styrka. Kände mig lite som Rocky när jag for runt i min täckjacka.
Mådde så himla bra efteråt. Så nu ska vi fixa till loftet så att det blir träningsvänligt för mig. Cykeln ska fixas och andra redskap ska införskaffas. Sen kan jag inte klaga på att det är för långt, för dyrt eller för dåligt utbud. Kan nog fungera ett tag i alla fall. Lite ensamt kanske, men det kan vara rätt ok när man har brottats med Elsa en hel dag. Och snart kanske snön och halkan försvinner och då kan man ju springa och cykla. Och så har jag råkat lova att jag ska hjälpa till på Kanotklubben också... Så nu börjar mitt nya friska liv!
Elsa säger
Måste bara skriva ner några sköna saker Elsa har sagt.
Dagen innan julafton var vi ju hemma hos mina föräldrar. Föräldrarna åkte iväg på kalas och Elsa och jag var kvar hemma. Elsa sitter i soffan och filosoferar:
"Elsa tycka om moffa.
Elsa tycka om momo.
Elsa tycka om gogubba å sylt."
Jordgubbar och sylt är favoriter, så då förstår man ju att mormor och morfar ligger i samma klass.
Härom dagen hade Elsa käkat, men J och jag stod och kliade oss i huvudet över vad vi skulle laga till oss. Jag frågade Elsa:
"Elsa. Vad ska mamma och pappa ha till middag idag?"
" Godis."
J tyckte att det var ett utmärkt förslag så han behövde inga fler förslag...
Dagen innan julafton var vi ju hemma hos mina föräldrar. Föräldrarna åkte iväg på kalas och Elsa och jag var kvar hemma. Elsa sitter i soffan och filosoferar:
"Elsa tycka om moffa.
Elsa tycka om momo.
Elsa tycka om gogubba å sylt."
Jordgubbar och sylt är favoriter, så då förstår man ju att mormor och morfar ligger i samma klass.
Härom dagen hade Elsa käkat, men J och jag stod och kliade oss i huvudet över vad vi skulle laga till oss. Jag frågade Elsa:
"Elsa. Vad ska mamma och pappa ha till middag idag?"
" Godis."
J tyckte att det var ett utmärkt förslag så han behövde inga fler förslag...
fredag 8 januari 2010
Flaskkork och limstift
Idag var det dags för dagis igen. Skönt, tyckte nog både Elsa och jag. Känns som om vi har varit lite isolerade här ute ett tag nu. Vi skulle åkt till stan igår, men det snöade så rackarns hela tiden, så jag vågade inte ge mig iväg, vilket nog inte var helt oklokt, med tanke på alla olyckor som hände i trafiken igår. J jobbade igår och fick åka på en olycka i Tvärskog där en man omkom efter att ha frontalkrockat med en tankbil som dessutom välte i diket. Usch. Jag förstår inte hur de klarar av det.
Elsa var inte helt omöjlig att få iväg till dagis, hon vägrade visserligen att ta på sig först, men vi hällde i henne i termbyxorna under högljudda protester, sen var det lugnt. Lämningen fungerade smärtfritt, ingen panik trots kramar av kompisarna när vi kom in i tamburen. Hon verkade ganska nöjd efter dagis också och det känns ju extra bra.
Efter middagen satt Elsa i mitt knä och drack fruktsmothie, som jag hade köpt på Lidl. Dessa små flaskor har en ganska stor, platt kork, ca 5 cm i diameter. Den stoppade hon in i munnen. J såg det och sa till henne direkt, men vad hjälpte det när den redan var inne i munnen. Hon fick inte ut den själv och innan jag fick tag i den hade hon klökts ett antal gånger. Det kändes som en evighet innan jag fick bort den, men antagligen tog det inte många sekunder. UNGE!!! Jag sa till henne efteråt att hon måste lova mamma att aldrig göra så igen. En minut senare sitter hon på golvet med flaskan och stoppar in den i munnen istället för det låter ju så roligt när man försöker prata då... Puh!
Kvällen avslutades med ett bad för Elsas del, att använda limstift som ansiktskräm är inte att rekommendera... När J kom upp var hon färdigbadad och talade glatt om för honom: "Elsa nakenfis" varpå hon lägger av en riktigt brakare när hon skuttar förbi honom. J kunde ju inte annat än att hålla med.
Innan vi lyckades ta oss ut från badrummet hade Elsa plockat ur alla grejer ur en necessär (innehållandes gummiband, hårspännen mm). Till slut sa hon: "Elsa töka till. Plocka opp. Inte nubbla." Jag hörde mina egna ord som jag så många gånger sagt: "Oj, vad du har stökat till. Nu får vi plocka upp så att vi inte snubblar på sakerna". Ibland verkar det fastna vad man säger. Fast å andra sidan "glömmer" hon snabbt.
Elsa var inte helt omöjlig att få iväg till dagis, hon vägrade visserligen att ta på sig först, men vi hällde i henne i termbyxorna under högljudda protester, sen var det lugnt. Lämningen fungerade smärtfritt, ingen panik trots kramar av kompisarna när vi kom in i tamburen. Hon verkade ganska nöjd efter dagis också och det känns ju extra bra.
Efter middagen satt Elsa i mitt knä och drack fruktsmothie, som jag hade köpt på Lidl. Dessa små flaskor har en ganska stor, platt kork, ca 5 cm i diameter. Den stoppade hon in i munnen. J såg det och sa till henne direkt, men vad hjälpte det när den redan var inne i munnen. Hon fick inte ut den själv och innan jag fick tag i den hade hon klökts ett antal gånger. Det kändes som en evighet innan jag fick bort den, men antagligen tog det inte många sekunder. UNGE!!! Jag sa till henne efteråt att hon måste lova mamma att aldrig göra så igen. En minut senare sitter hon på golvet med flaskan och stoppar in den i munnen istället för det låter ju så roligt när man försöker prata då... Puh!
Kvällen avslutades med ett bad för Elsas del, att använda limstift som ansiktskräm är inte att rekommendera... När J kom upp var hon färdigbadad och talade glatt om för honom: "Elsa nakenfis" varpå hon lägger av en riktigt brakare när hon skuttar förbi honom. J kunde ju inte annat än att hålla med.
Innan vi lyckades ta oss ut från badrummet hade Elsa plockat ur alla grejer ur en necessär (innehållandes gummiband, hårspännen mm). Till slut sa hon: "Elsa töka till. Plocka opp. Inte nubbla." Jag hörde mina egna ord som jag så många gånger sagt: "Oj, vad du har stökat till. Nu får vi plocka upp så att vi inte snubblar på sakerna". Ibland verkar det fastna vad man säger. Fast å andra sidan "glömmer" hon snabbt.
måndag 4 januari 2010
Mysavslutning
Elsa har så himla sköna uttryck för sig nu för tiden. Senast i raden av efterapade uttryck är: "Gickde ba:" dvs "Gick det bra?" vilket för hon använder för att tala om att hon inte slog sig när hon tex ramlar eller slår sig. Efter detta följer inte sällan "Vicken tu:" = vilken tur, för det brukar ju mamma alltid säga. Man får ju verkligen tänka på vad man säger. Morfar talade om att rutschkanan i Elsas rum blev "skitbra" vilket lilla papegojan snappade upp snabbt som ögat och ekade "shi:tba:".
Idag har Elsa varit hyfsat medgörlig, inga större utbrott, bara lite rörig ibland. Har haft besök av en kompis idag och hon hade med sig en julklapp åt Elsa, vilket så klart var populärt. J jobbar natt så Elsa och jag fick spendera kvällen själva vilket gick jättebra. Jag tyckte att hon hade smutsiga fötter (eftersom hon vägrar ha strumpor på sig) och föreslog ett fotbad, men se det skulle hon inte ha för hon skulle minsann bada i baljan. Hon talade själv om när hon hade badat färdigt och hon talade om att hon "vilde ha den på" om pyjamasen. Tröjan fick jag hjälpa henne med, byxorna tog hon på sig nästan själv (bortsett från rumpan där blöjan alltid fastnar). Sen skulle hon även ha sin nya mysiga morgonrock på sig och så ville hon titta på TV. Jag var en svag mor och kunde inte motstå hennes vädjande blick i kombination med pyjamas och lurvig mysmorgonrock så det blev TV-soffan en stund. Vi tittade på ett polskt barnprogram (hur kul låter det?) som hette "Ett magiskt träd" där en flicka kunde förändra sitt eget utseende genom att rita med en magisk penna på ett foto av sig själv. Elsa tyckte att det var väldigt spännande. Det var hur som helst supermysigt att sitta där i soffan med Elsa tätt intill mig. Det blev en skön avslutning på dagen.
Idag har Elsa varit hyfsat medgörlig, inga större utbrott, bara lite rörig ibland. Har haft besök av en kompis idag och hon hade med sig en julklapp åt Elsa, vilket så klart var populärt. J jobbar natt så Elsa och jag fick spendera kvällen själva vilket gick jättebra. Jag tyckte att hon hade smutsiga fötter (eftersom hon vägrar ha strumpor på sig) och föreslog ett fotbad, men se det skulle hon inte ha för hon skulle minsann bada i baljan. Hon talade själv om när hon hade badat färdigt och hon talade om att hon "vilde ha den på" om pyjamasen. Tröjan fick jag hjälpa henne med, byxorna tog hon på sig nästan själv (bortsett från rumpan där blöjan alltid fastnar). Sen skulle hon även ha sin nya mysiga morgonrock på sig och så ville hon titta på TV. Jag var en svag mor och kunde inte motstå hennes vädjande blick i kombination med pyjamas och lurvig mysmorgonrock så det blev TV-soffan en stund. Vi tittade på ett polskt barnprogram (hur kul låter det?) som hette "Ett magiskt träd" där en flicka kunde förändra sitt eget utseende genom att rita med en magisk penna på ett foto av sig själv. Elsa tyckte att det var väldigt spännande. Det var hur som helst supermysigt att sitta där i soffan med Elsa tätt intill mig. Det blev en skön avslutning på dagen.
söndag 3 januari 2010
"Saschaschaschaa"-mysteriet löst?
Den 14 september 2009 skrev jag om att Elsa brukade säga "saschaschaschaa" lite då och då när jag sa att jag inte förstod vad hon sa. Härom dagen tänkte jag att jag skulle fråga henne om hon kunde förklara det för mig nu när hon faktiskt har blivit väldigt bra på att uttrycka sig.
Jag frågade henne om hon kunde berätta för mamma nu vad "saschaschaschaa" betyder och hon svarade först "saschaschaschaa" och flinade, sedan sa hon: "Glassbilen". Glassbilen? Jag betvivlar sanningsvärdet i detta eftersom hon omöjligt kan ha varit så insatt i glassbilens existens då. Vi har väl bara köpt glass av glassbilen en gång sedan sedan vi flyttade hit, tror jag, och då var hon inte gammal. Men hon vidhåller detta, så då får jag väl tro på henne då.
Jag frågade henne om hon kunde berätta för mamma nu vad "saschaschaschaa" betyder och hon svarade först "saschaschaschaa" och flinade, sedan sa hon: "Glassbilen". Glassbilen? Jag betvivlar sanningsvärdet i detta eftersom hon omöjligt kan ha varit så insatt i glassbilens existens då. Vi har väl bara köpt glass av glassbilen en gång sedan sedan vi flyttade hit, tror jag, och då var hon inte gammal. Men hon vidhåller detta, så då får jag väl tro på henne då.
Svosch
Hur sjutton blev klockan 21.44? Nyss la vi ju Elsa och då var klockan mellan sju och halv åtta, sen åt vi middag och så plötsligt blev det läggdags. Jag fattar inte. Måste vara vinet vi drack. Drack nog minst 1,5 dl, så det är inte konstigt att man inte har koll på tiden... ;-)
lördag 2 januari 2010
Två små kompisar
Jag måste ju visa de här sötingarna. Elsa kör kompisen Stella, 1 år, i sin dockvagn. Snacka om kvalité på leksaker. Vissa saker var definitivt bättre förr.
Kalas
Idag har vi varit på kalas hos min bror & co. Min svägerska fyller år på nyårsdagen, men valde att fira det idag. Cirkus Elsa drog igång innan vi kom iväg. Vi skulle vara på plats i Lindsdal kl 14.00. Kl 13.30 fick vi väcka Elsa eftersom hon fortfarande sov sin lunchvila då och det går INTE att stressa upp henne ur sängen, för då slår hon bakut. När hon var tillräckligt mornad och vi hade förklarat vart vi skulle, var det ok med blöjbyte och påklädning, fast INTE den tröjan jag hade tänkt mig från början, så klart. Sen skulle vi ta på overallen, trodde vi, men se det gick inte. Hon vägrade, trots idoga övertalningsförsök. Tillslut sa jag: "Då skiter vi i det och stannar hemma!", slängde overallen, hämtade telefonen för att meddela att vi var sena och eventuellt inte skulle dyka upp alls. Då kom hon på att hon nog ville åka och sedan var det ok att ta på overallen. Inte särskilt pedagogiskt av mig kanske, men vem orkar vara pedagogisk och duktig när tålamodet tryter? Det fungerade ju i alla fall. Vi kom "bara" en timme för sent...
Sen skulle hon köra samma visa när vi skulle åka hem, men då var vi 3 personer som brottade ner henne i overallen, trots vilda protester, så det gick betydligt snabbare den här gången. Inte heller särskilt pedagogiskt det heller, men oj, så effektivt. Hade hon inte varit förkyld hade vi kanske låtit henne gå ut utan overallen, för då hade hon troligtvis kommit på att det är rätt kallt när det är 8 minus. Det hade varit pedagogiskt. Vi lär nog få prova den metoden också...
Sen skulle hon köra samma visa när vi skulle åka hem, men då var vi 3 personer som brottade ner henne i overallen, trots vilda protester, så det gick betydligt snabbare den här gången. Inte heller särskilt pedagogiskt det heller, men oj, så effektivt. Hade hon inte varit förkyld hade vi kanske låtit henne gå ut utan overallen, för då hade hon troligtvis kommit på att det är rätt kallt när det är 8 minus. Det hade varit pedagogiskt. Vi lär nog få prova den metoden också...
Nyår
Nytt år och nya utmaningar. Detta året ska bli det bästa någonsin, eller hur?
J jobbade på nyårsafton så mina föräldrar förbarmade sig över min ensamhet och kom hit och gjorde mig och Elsa sällskap. Jag lockade visserligen med att de skulle få sova gott efter tolvslaget, där de bor fortsätter det nämligen att smälla hela natten. De fick sova gott ända till klockan 7, för då vaknade Elsa...
Vi åt middag tidigt för att J skulle få vara med innan han åkte till jobbet och sen smällde min far två raketer och en snurra vid 17-tiden, för att Elsa skulle få vara med och titta. Efter raket nr två sa Elsa "Inte smälla mer". Hon tyckte det var spännande, men det lät lite för mycket för hennes smak. Vid tolvslaget sov hon gott och vaknade inte trots en del rejäla raketer i närheten. Baby-talkern hade ju så klart dåliga batterier, så jag fick ta med mig laddarsladden och sätta den i ett uttag utomhus, sen höll jag mig i närheten av den. Men jag fick i alla fall uppleva tolvslaget utomhus.
På nyårsdagen tog vi den obligatoriska nyårsdags-promenaden i bitande kyla och isande vind. Vi tänkte se om vi hittade några getter att titta på och mata, men de var inte ute. Då gick vi för att titta på grisar istället, men när vi kom fram hade Elsa slocknat och några grisar hittade vi inte heller. Vi fick en skön promenad i all fall, om än något kall.
J jobbade på nyårsafton så mina föräldrar förbarmade sig över min ensamhet och kom hit och gjorde mig och Elsa sällskap. Jag lockade visserligen med att de skulle få sova gott efter tolvslaget, där de bor fortsätter det nämligen att smälla hela natten. De fick sova gott ända till klockan 7, för då vaknade Elsa...
Vi åt middag tidigt för att J skulle få vara med innan han åkte till jobbet och sen smällde min far två raketer och en snurra vid 17-tiden, för att Elsa skulle få vara med och titta. Efter raket nr två sa Elsa "Inte smälla mer". Hon tyckte det var spännande, men det lät lite för mycket för hennes smak. Vid tolvslaget sov hon gott och vaknade inte trots en del rejäla raketer i närheten. Baby-talkern hade ju så klart dåliga batterier, så jag fick ta med mig laddarsladden och sätta den i ett uttag utomhus, sen höll jag mig i närheten av den. Men jag fick i alla fall uppleva tolvslaget utomhus.
På nyårsdagen tog vi den obligatoriska nyårsdags-promenaden i bitande kyla och isande vind. Vi tänkte se om vi hittade några getter att titta på och mata, men de var inte ute. Då gick vi för att titta på grisar istället, men när vi kom fram hade Elsa slocknat och några grisar hittade vi inte heller. Vi fick en skön promenad i all fall, om än något kall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)