Just nu inhyser vi vulkanen Elsa i vårt hus. Ständiga utbrott, för oss helt obegripliga många gånger, tårarna sprutar, snoret rinner. Puh! I dagarna tvenne har denna dam bjudit oss på misstänkt 2-årstrots. Allt är "INTE!" Inte äta, inte sova, inte blöja, inte klä på sig, inte åka till mormor och morfar, fast sen brukar det till slut på bra ändå. Hon har lärt sig att förändra sin röst när hon säger att hon inte vill, den blir mörkare och hon låter arg, och så stampar hon gärna med foten i golvet för att förstärka det hela också.
Idag ville hon "INTE" äta lunch, hon ville sova istället och då fick hon det. Det tog 1,5 pixibok innan hon sov. Sen var vi och grillade med goda vänner, vissa av dem har vi inte träffat på 5 år. Det var hur mysigt som helst. 11 vuxna och 10 barn. Elsa var jättesnäll hela tiden och gick t o m omkring själv och spanade lite. När vi stannade bilen i carporten när vi kom hem började eländet igen. Pappa fick INTE lyfta ut Elsa ur bilen för det skulla MAMMA göra. Mamma vägrade för hon höllt på att packa ur bilen. Tårarna sprutade. Jag gick in med sakerna och J stannade hos Elsa. Jag trodde att de var ute och grejade med något, för det dröjde innan de kom in, men de hade bara suttit i bilen för Elsa ville inte gå ur. Till slut hade J fått ut henne och jag mötte dem i tamburen och då var det kört igen när hon fick syn på mig. Tårarna sprutade och hon ville minsann vara i bilen. Hon skulle INTE ta av sig kläderna, INTE ha nappen, INTE torka snor. Efter det lugnade det sig lite, men vi tassade runt på tå resten av kvällen för att inte väcka vulkanens vrede igen. Puh! Tur att vi fick ladda upp oss med 2 fantastiska dagar innan detta började. Då var hon helt exemplarisk och jag tänkte gång på gång, detta måste ju vända snart. Det gjorde det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar