Trött och sliten...

...men rätt nöjd sitter jag nu här efter kvällens minitriathlon. Pizza och cola gav krafterna åter, så nu orkar jag i alla fall skriva lite. Den lilla damen skulle prompt vara med och äta pizza, trots att klockan var jättemycket och trots att hon egentligen var jättetrött. Hon pratade avbrutet hela vägen hem i bilen, jag satt bak och dessutom hade hon napp så jag hörde nästan ingenting av vad hon sa. Farmor fick vara barnvakt och hon fick senare sällskap även av farfar och morföräldrarna.

Jag har ingen aning om vilken tid jag fick, men det kändes rätt bra genom hela loppet och då får man vara nöjd. Högerknät började inte bråka förrän det var en sådär 1,5 km kvar av löpningen, men det var inte så farligt som det brukar. Löpningen gick över lag bra, jag var inte alls så stum i benen som jag brukar bli efter cyklingen så jag kunde springa förbi några av alla dem som cyklade förbi mig. Cyklingen är nog min svagaste gren, tyvärr, har inte alls det där trycket i benen som man behöver. Och simningen är ju ingen höjdare heller. Mycket att öva på till nästa år...

Simningen ja, den var ju en rejäl utmaning idag. De sa att det var 17 grader i vattnet, men jag tror nog mer på 14, som ryktet sa i början. Det var så sjukt kallt att jag ville gå upp ur vattnet så fort jag kommit i, och då är jag ingen badkruka i vanliga fall. Som tur var hade jag på mig min gamla vattenskiddräkt, visserligen utan ärmar, men det hjälpte nog lite, annars hade jag nog inte klarat det. Innan min startgrupp fick hoppa i vattnet ropade de i högtalarna efter en filt åt en nedkyld deltagare. Det kändes så lagom kul att få höra det när man stod där och väntade. Det var den absolut värsta simningen i mitt liv.

Trots att man inför starten och under loppet frågar sig varför man utsätter sig för något sånt här, och dessutom betalar för det, så sitter jag redan och planerar inför nästa år. Känslan av att klara av något man inte vet om man klarar är fantastisk. Idag kände jag att det var okej at tänka: Fan, vad jag är bra! Jag var inte snabbast, snarare bland de långsammare, men jag hade ju som mål att genomföra det här minitriathlonet, och har haft det sedan förra året då jag inte deltog, och jag klarade det. Heja mig!

Dan före dan...

Imorgon är det dags att plåga sig rejält. Snälla, snälla, snälla låt det bli varmare i vattnet till i morgon. 300 m simning i 14-16 gradigt vatten lockar inte. Och hoppas, hoppas, hoppas att mina knän håller hela vägen i mål...

http://www.kalmartri.com/index.php/sprint_minitriathlon/

Shoppingdag med 3 miljoner andra...

Idag har vi och alla andra i Kalmar med omnejd varit och shoppat. Jag fick en chock, det var ju värsta julruschen. Har liksom glömt av att det kan vara så, eftersom jag oftast är iväg och shoppar när de flesta jobbar eller är på stranden. Men nu råkade det vara både semestertid och tråkväder. IKEA är ingen höjdare att besöka en sån här dag, men det gjorde vi för nu ska arbetsplatsen fixas på stubinen. Datorn får inte stå på ett skruttbord i vardagsrummet längre med alla sina 3 miljarder sladdar. Elsa tycker däremot alltid att IKEA är en höjdare. Idag fick hon dessutom glass från glassmaskinen. Hon fick välja mellan en pinnglass som ingick i menyn eller om vi skulle ta glass i glassmaskinen sen när vi hade handlat färdigt. Valet var inte svårt, däremot var väntan i det närmaste outhärdlig för vi var ju tvungna att handla lite saker innan vi gick ut. Sen blev det Stadium för inköp av snabba tajta brallor för morgondagen, både till J och mig (likadana dessutom = nya Svensson-trenden?). Elsa sprang runt med en massa färgglada frottéshorts som hängde på galgar och verkade gilla dem skarpt. Och så fanns det ju bollar också, de måste alltid testas. Men en sväng in på Media Markt tog knäcken på henne och hon stensomnade i vagnen tillslut.

Sen for vi vidare in till "staun" för att bl a köpa en luftavfuktare på Clas-O. Hungriga var vi också och det är så där lagom lätt att hitta mat på ett fik om man inte äter fågel eller fä, när klockan är fem, det finns liksom inget kvar då. Tillslut hamnade vi på Café Nilsson och jag åt en baguette med marinerad quorn och fetaost, det var en höjdare faktiskt.

Dagen avslutades hemma hos min moster i Smedby där vi hämtade en gammal sittvagn som inte var använd på 20 år. Lite lagom sliten efter 2 busgrabbars framfart, men det är bara charmigt. Ska bli skönt att slippa att dra med sig den stora vagnen jämt nu. Elsa stortrivdes hemma hos min moster eftersom det fanns en massa spännande leksaker där och så tycker hon om att busa med min mosters man. Klockan blev alldeles för mycket innan vi kom därifrån, men så blir det när man hälsar på för sällan. Elsa höllt på att somna i bilen på vägen hem, men när slutsången i Klas Klättermus (som är storfavorit just nu) "Hipp hurra, för Bamsefar..." spelades, slog hon upp sina ögon och undrade: "Dansar dom nu?" Sen blev det så klart det obligatoriska komma-hem-målet: macka med mjölk på pallen (tidigare skulle hon sitta på köksmattan) och sen trodde man ju att hon skulle somna på 5 minuter, men inte då. Det är tuffa tider för den lilla damen nu. Sovtiderna är helt upp-och-ned. Undrar hur det blir till hösten?

Fina bilder

Åh, vad jag tycker om de här bilderna. Ser verkligen fram emot det riktiga fototillfället, som tyvärr regnade bort i lördags.

Foto: Niklas Hellström

Nu väntar vi otåligt Niklas! ;-)

En regnig dag

Att bygga kojor inne när det regnar är en riktig klassiker. Fungerar för det mesta.

Storm och rusk

Stormen viner utanför och jag har plötsligt fått tid att sortera och flytta alla foton som ligger och dräller i datorn. Detta skulle kunna vara den 24 november, med tanke på vädret, men det är den 24 juli. Det regnar och blåser så man blir mörkrädd. Mina stackars växter i trädgården ligger slickade längs marken och håller andan och snart kan vi nog anlägga en damm, tror jag, med tanke på allt vatten som rasar ner.

Idag skulle vi ha varit på en mysig picnic på Kapelludden med våra vänner Jeanette och Niklas. Vi fick det i 35-årspresent av dem. Dessutom skulle Niklas fotografera oss. Vi fick ha picnic hemma hos dem istället, trevligt det också, men snopet med tanke på hur länge det har varit fint väder nu.

Igår började J riva trappen till köksingången, så nu får vi gå in genom "stora" entrén. Saknar redan trappan, särskilt när det regnar som det gör idag och man kommer på att man måste hämta något ute i bageriet... Just nu är J ute och grejar med trappen i ösregnet, verkar det som. Jag vet inte vad det är med syskonen E och ruskväder. Idag på eftermiddagen kom J:s syster incyklande för att säga hej. Då hade hon varit ute och cyklat i en timme... Visserligen kan det vara lite maffigt att vara ute när det är oväder, men helst stannar jag inne då. Jag är rädd att blåsa bort...

Undrar just om lilla damen har somnat än. Hon var jättetrött tidigare, men verkade inte ha några planer på att sova när jag var uppe senast och kollade. Hon har väl svårt att somna när det regnar och blåser mot fönsterrutan i hennes rum, stackaren. Som tur är är det sällan det gör det. Måtte vädret mildras lite till imorgon.

Sovdags...

På väg hem i bilen vid 20-tiden ikväll:

- Mamma, är det inte läggdags?
- Jo älskling, det är det.
- Men det är ju SOL! (lite lagom upprörd i tonen...)

Trött som jag var efter kvällens paddling orkade jag inte ens komma med en vettig förklaring. Bara:

- Solen är lite konstig så här års. Den är uppe lite längre än vanligt.

Tjejernas dag i Gräsgärde

Idag blev det lite tjejträff hemma hos oss. J begav sig till Kristinelunds gård redan strax innan åtta för att hänga på låset till marknaden som hör Kalmar Classic till. Precis när han skulle åka rullade åskmolnen in. Tack älskling, för att du överger mig nu, tyckte jag. Men Elsa och jag höll modet uppe och satte igång ett kladdkakebak medan det var nattasvart och mullrade ute. När alla ingredienserna var blandade gick strömmen. Neeeej, inte nu när vi ska baka!!! Som tur var varade det inte så länge, så det blev en kaka i alla fall till slut.

Sedan väntade vi på mina väninnor och deras små tjejer. Jag städade undan lite av den värsta bråten som låg framme och Elsa rev ut allt igen. När alla var på plats käkade vi hemmagjord pizza och efter en oändlig evighet fick Elsa äta kladdkaka. Mat var inte alls intressant eftersom hon visste vad som väntade under foliet på köksbänken. Ett antal "Fy på dig!" fick jag höra när jag försökte förklara att vi skulle äta mat först. Det är mycket "Fy på dig!" och "Jag e inte me på de." nu. Igår fick jag även höra: "Skärp dig, mamma!"

Elsa var som vanligt inte den mest sociala damen, särskilt inte mot stackars Stella. Men Stella fick låna några saker i alla fall, dock INTE den röda pallen, där gick gränsen. Oj, vad många tårar det kom på en gång. När Stella skulle åka hem satt Elsa framför stereon i sin blåa plaststol med napp och kanin och lyssnade på Nalle Puh (bara liiiite trött...) och hon märkte inte att de åkte. Sedan undrade hon var Tessan och Stella var och blev sur för att de hade åkt. När sedan Jeanette och Lilly åkte blev hon jätteledsen och sa att de inte fick åka. Hon är lite underlig vår lilla tjej. Det ska gärna vara barn i närheten, men hon vill inte umgås med dem, hon ska leka för sig själv vid sidan av, då trivs hon bäst.

Det var en väldigt mysig dag trots åska och regn. Nu hoppas jag bara att det inte drar in mer oväder i natt, för då är jag så lagom kaxig.

Elsas kanin

Elsa har en kanin som är hennes ständiga följeslagare. Kanin heter han och hon fick honom av familjen Westerlind när hon var några månader gammal. Sedan dess är de oskiljaktiga. När hon var liten brukade hon brottas en stund med honom i sängen innan hon somnade. Nu för tiden är det öronen som är de mest magiska. Öronen klappar hon sig med och sniffar på när hon ska sova och när någon slår sig klappar hon med Kanins öra där det gör ont. Kanins öron är det bästa hon vet och det är verkligen en ära att bli klappad av ett tufsigt, ibland mindre väldoftande kaninöra när man har slagit sig.

Förutom sin fantastiska förmåga att trösta, är han även bra att skylla på när man inte får det man vill ha.
"Nej, du får inte fler russin."
"Men Kanin vill ha!"

Han har dessutom allt och då menar jag ALLT på denna jord. Han har grävmaskiner, traktorer med släp, båtar, flygplan, en himla massa djur, eget hus (som måste vara hur stort som helst). Så fort vi ser något och visar Elsa det säger hon: "Kanin har en sån." Dessvärre är Kanin inte särskilt varsam med sina saker, för oftast har hans saker gått sönder: "Kanin har också en båt, men den är trasig. Men jag har lagat den." En sån tur att Elsa är så händig.

Kanins mammas jobbarkompis heter Karin (ordagant från Elsa). Ibland heter hans mamma också Karin och ibland Caroline eller något annat.

Kompisar

Kompisträff

Idag har vi haft en härlig dag på Koudden tillsammans med gamla vänner. Så himla roligt att träffa Lundaborna och Stockholmarna igen. Vi har inte träffats på 2 år, ändå känns det som igår när man träffas, bortsett från att barnen har vuxit en halvmeter sedan sist...

Underbara värme

Idag har jag och Elsa varit på Öland hos mina föräldrar. J hade jouren och fick stanna hemma. Det har varit brutalt varmt nu i 3 dagar och det svalkar ju knappt att bada i 25-gradigt vatten. Men jag tänker baske mig inte klaga på värmen, inte än i alla fall, även om man är på god väg ibland. Jag hatade kylan i våras och det känns som det är knappt en vecka sedan långkalsongerna åkte av. Största invändningen jag har mot värmen är att det är så jobbigt för Elsa.

Det är så underbart att det kan bli så här varmt här där det var så kallt för ett par veckor sedan. Igår kväll var J:s syster här och käkade och vi satt ute till klockan var efter tolv i den tropiska natten. Det har inte hänt sedan vi flyttade hit. Helt magiskt var det att sitta där ute i den härliga Lindblomsdoften och bara njuta.

Blåbärspremiär

Elsa har vägrat att följa med tills skogen ett tag nu av någon anledning. Denna dag trotsade jag henne och sa att då går mamma själv, så får du vänta här. Jättepedagogiskt... Sånt brukar funka och det gjorde det även denna gång. På vägen dit sa hon att det är mörkt i skogen och jag misstänker att det är därför hon inte har velat gå dit. Inte bra att läsa barnböcker där barn går vilse i mörka skogar... Men när vi kom fram till skogen hittade vi blåbär och Elsa konstaterade att det inte var mörkt. Så nu kanske man kan locka med henne dit fler gånger. Själv älskar jag att gå i skogen, det spelar ingen roll att den är liten, jag kan njuta där också.

Mmmm, gott med blåbär.

"Igelkottar" hittade vi också.

Att diska krukor

Jag tycker att det är jättetråkigt att diska av krukor, vilket jag vet att man ska göra efter använding eftersom man annars kan sprida eventuella sjukdomar vidare. Därför har jag samlat krukorna i en stor plastback ute i bageriet, eftersom jag tänkte ta flera på en gång. För allmän information: Det blir inte roligare att diska krukor när de är trehundratusen stycken....

Kompisar på besök

Elsa fick besök av en liten kompis och jag av en stor kompis. Lådan med Elsas gamla babyleksaker plockades fram. Tror nästan att Elsa tyckte att sakerna var roligare än Lily tyckte.

Jag fick INTE plocka undan babysakerna sedan, så de står fortfarande kvar uppe. Tjoho, ännu mer prylar som dräller överallt...

Nya inneställena

Här ska man sitta och käka nuförtiden. Ute ska man vara och vid Elsas lilla bord ska man sitta. Annars blir det ett himla väsen.

Och så ska man sova ute på altanen också. Två fåtöljer som surras ihop med spännband fungerar utmärkt som säng. Fast sovstilen är något udda ibland.

Elsas första paddeltur

Så fick hon då äntligen prova att paddla, tjejen som så redigt upplyste sin faster om att "Mamma är på kanotklubben och paddlar." Vi kånkade ut klubbens Yooakim, en riktigt fet och tung kanot och ploppade ner Elsa i hålet i mitten. Åh, så mysigt... eller?

Elsa fick en egen paddel att "paddla" med, men hon blev bara arg på den när den inte gjorde som hon ville. Sen blåste det en del och då skvätte det från våra paddlar in på Elsa varpå hon blev ilsk som bara den: "SLUTA!!! INTE STÄNKA!" Jag fick låta bli att paddla så stackars J fick slita själv en stor del av vägen. Men vi kom i alla fall till Gjutnabbens badplats där vi fikade och lät Elsa bada och leka. Hemresan var likadan som ditresan och det slutade med att Elsa fick sitta på min plats längst fram i kanoten och jag satt på knä i mitten och paddlade. Det dröjer nog innan det blir en ny paddeltur och frågan är om det någonsin blir i en Yooakim igen (jag gillar inte den). Nästa gång tar jag en nybörjarkajak och låter henne sitta med mig i sittbrunnen i stället.

Redo för brandkårsfest

Temat får årets brandkårsfest i Voxtorp var sjörövare. Eftersom J och jag alltid är ute i så god tid, rotade jag igenom mina gömmor kvällen innan den stora festen. Hittade en massa användbara saker som man inte trodde att man någonsin skulle få användning av igen. Det är kul att klä ut sig.

Vi var rädda att Elsa skulle tycka att vi såg otäcka ut med sot i ansiktet, men hon flinade bara.

Det kändes lite konstigt att cykla genom bygden klädd som en sjörövare, men då sa någon "Det här är väl ingenting. Tänk dig det året då det cyklade omkring 50 tomtar med julgran på släp i byn mitt i sommaren." Vilken syn.

Det var en mycket trevlig fest och den blev "blöt" som utlovat, på flera sätt. Vissa blev blötare än andra...

Semester på Öland dag 3

Morgonens utsikt från husbilsfönstret. Blå Jungfrun i horisonten.

Frukostdags.

Nakenfisen dyker upp rätt ofta nu för tiden.

Jag tog en joggingtur bort till badplatsen. Snacka om trevlig runda. Utsikten är bedårande.

Det är inte varje dag man joggar förbi fält av Blåeld.

Badplatsen på Horns udde är "något" stenig. Jag älskar det här stället. Det är alltid kallt i vattnet, men det gör inget för man badar ändå.

Och den här damen har ju ingen koll på det där med temperatur ändå. Finns det vatten så badar man...

T o m J brukar bada här, trots kylan.

Efter denna härliga avslutning körde vi hemåt igen i en bastuvarm husbil. Som tur var sov Elsa från Löttorp till vi var nästan vid Hansa City. Tyvärr avslutades dagen med en helgrining Elsa som fick både sin mamma och pappa på dåligt humör. För lite mat och sömn och för mycket sol var väl bidragande faktorer misstänker vi. Men då ska man tänka: Det blir bättre. Och det blev det.

Semester på Öland dag 2

Denna dag styrde vi kosan mot norra Öland. Efter ett lekstopp i Källa och ett hämta-pengar-stopp i Löttorp hamnade vi i Kyrketorp i närheten av Böda. Där fanns det, förutom stranden, en stor spännande lekplats.

Till att börja med satt Elsa bara i sanden och pillade och tittade på klätterställningen.

Men sen blev det fart på henne.

...och mamma fick följa med överallt som vanligt. Helt ok, bortsett från att dessa trappsteg var butalt obekväma att gå på.

Någon trivs som fisken i vattnet.

Det blev många rump-plask.

...och så klart höga protester när vi tog upp henne ur vattnet. Men lite fika klarade biffen.

Titta åt höger...

...och åt vänster - inte direkt trångt på stranden denna dag.

Ett slott som så klart skulle raseras.

Dags att gå tillbaka till husbilen.

Vi körde mot Horns udde, vårt absoluta favoritställe på Öland. Elsa däckade på vägen dit och var inte kul att tas med när vi väckte henne. Men vi tog en kvällspromenad och såg två snokar som simmade i ett vattendrag. Sen promenerade vi omkring på sjögräsbeklädda kalkstensplattor och försökte hindra Elsa från att bada. Läggningen tog låååång tid och jag fick tillslut ta en promenad medan J höll ställningarna. Blev attackerad av tärnor på vägen, men innan dess var det trevligt.

Semester på Öland dag 1

Första semesterdagen med husbilen stannade vi först i Norra Möckleby för att titta på den gamla BP-skylten som finns där. Gissa vem som ville se den? Sedan åkte vi till Bjärby och hittade en fin strand och en camping som var jättebillig: 50 kr för tält och 75 kr för husvagn/husbil. Fast vi stannade bara där för att bada Elsa. Det blåste rätt kallt tyckte vi, men det hindrade ju inte henne från att bada. Hon var helt vild. Och världens liv blev det när vi skulle ha upp henne ur vattnet.
Sedan åkte vi till Kårehamn där vi övernattade. Köpte smaskig rökt lax och makrill, men något lokalt fiske finns det tyvärr inte längre.

Mer vild än tam...

Lite dans på kajkanten.

Att flyga med pappa...

...är jätteskojigt.

Pappa är bra att ha...

...man kan dansa med honom.

Men plötsligt vänder det och MAMMA! är det enda som gäller.

Särskilt om man inte får göra som man vill för pappa (trilla i vattnet t ex...).

Stranden i Kärehamn var ganska fin också.