Skogsbrand

Skogsbränder suger fett!!! Att ha en man som är med i deltidsbrandkåren suger också just nu. Han som inte ens skulle ha jouren idag. Vi skulle ju åka till stranden. "Hoppsan, jag råkade visst lova en kollega att ta jouren för honom fram till 14.00." Suuuck, ja men då får vi väl åka efter det då. Kl 13.15 gick larmet... Kl 14.00 ringde han och sa att de var kvar på stationen och avvaktade om de som åkte iväg behövde hjälp. Vid tretiden kom han hem igen för att käka, för att sedan åka vid fyratiden för att lösa av de andra som hade åkt. Någon gång efter 21.00 skickade jag ett sms : Lever du?, vilket han gjorde. Han väntade på att bli avlöst. Nu är klockan snart 22.10 och han är fortfarande inte hemma. Och vad får jag göra under tiden? Jo, alla skojiga sysslor som man måste göra ibland: natta Elsa, laga mat, diska, trösta Elsa som har vaknat, sopa och torka golvet i köket, plocka upp alla drivor med saker som ligger överallt, betala räkningar... Fy, vad grinig man kan känna sig. Men han lever i alla fall, får väl glädja mig över det.

Läs mer på www.barometern.se om branden i Påryd

Osynlig söm

Idag har jag lärt mig att sy osynlig fållsöm på min symaskin. Visste inte ens att min symaskin hade den funktionen. Hur häftigt som helst. Så nu kan jag raksöm, sickasack OCH osynlig söm. Nu är Elsas draperier till alkoven äntligen färdiga, så vi ska bara sätta upp dem. Återkommer med bilder senare.

Orkanen Elsa

Ett par gånger om dagen drar den lokala orkanen Elsa fram genom vårt hus.

Förödelsen är total.

Någon har lyckats gömma sig och står darrande kvar och ser på spillrorna...

...medan andra har försökt att fly, utan att klara sig.

Och innan man har hunnit fatta vad som har hänt, har orkanen redan dragit vidare till nya områden...

Afrodans och grillkväll

Känslan av ont i halsen som jag anade när jag skrev sist, övergick i det värsta halsontet jag någonsin haft, tror jag. Helt brutalt ont gjorde det att svälja. Om Elsa hade så ont i halsen så förstår jag att hon grät när hon vaknade, för det var jag också nära att göra. Varför får man ont i halsen egentligen? Vad fyller det för funktion? Någon som vet? Jag menar, feber får man ju för att kroppen ska bli kvitt vad det nu kan vara som inte ska vara i kroppen, hostar gör man för att bli av med diverse otrevligheter i halsen, kräks gör man också för att bli av med något som inte ska vara i kroppen. Men ont i halsen? Borde inte evolutionen ha utrotat det för länge sedan?
Som tur var blev det ganska snabbt bättre, det onda försvann och övergick i mer uthärdligt skrap i halsen som dock övergick i att jag har tappat rösten. Vet inte om det beror på gårdagens aktiviteter, men jag är övertygad om att jag hade tappat rösten även om jag inte hade varit med på allt kul som hände igår.

Igår morse, kl 8.00 samlades 9 tjejer nere i Vita Sands fiskeläge för att dansa Afrodans i fiskarnas gamla nätmagasin, basta, bada och äta en frukostbuffé som vi själva fixade. En av tjejerna är dansintruktör och tog sig an utmaningen att lära 8 mer eller mindre otränade, flera ganska okoordinerade, mammor att dansa Afro. Vi hade sååå roligt. Det var helt underbart. Visserligen kände man sig som ett kylskåp med svår demens när man skulle skaka loss sina stela leder och sedan dessutom komma ihåg dessa serier av rörelser om och om igen. Men det gjorde inget att det blev lite fel, vilket det blev ganska ofta, vi blev svettiga och fick träningsvärk i alla fall. Efter passet var det bastu och bad i ett småregnigt Kalmar Sund och sedan åt vi en fantastisk frukostbuffé och njöt av att få sitta och äta frukost och prata ifred, utan barn som ska ha mat först eller av någon anledning pockar på uppmärksamhet. Så himla skönt. Särskilt med ett sånt skönt gäng. Jag är så tacksam över att fru Westerlind och fru Lundqvist drog ihop detta. Alla deltagare fick mersmak.
När jag var iväg på detta var Elsa hemma hos J:s syster som fick vara barnvakt för första gången. Det hade gått jättebra och då blir man ju bara ännu lyckligare.

På kvällen var det grillkväll i Prästaskogen i Gräsgärde intresseförenings regi, en återkommande aktivitet som är myckt uppskattad i byn. Tyvärr var inte vädret lika fantastiskt som förra året, men det blåste inte och det var inte särskilt kallt heller. Jag ville i och för sig helst av allt gå och lägga mig, sliten av morgonens aktiviteter, men vi masade oss iväg ändå, kanske mest för att J skulle vara lekledare... Det blev en trevlig kväll, men förra årets uppslutning var vi inte i närheten av, tyvärr. Elsa, som säkert var ganska trött hon med, var jätteduktig hela kvällen. Hon slocknade i vagnen på vägen hem, ca 1,5 timme efter sin vanliga sovtid.
När jag vaknade idag på morgonen var rösten helt borta. Efter halva dagen kunde jag kraxa fram lite ord. Fruktansvärt frustrerande. Det är ju inte direkt första gången det blir så. Det är samma visa varje gång jag blir förkyld. Vi tog en dag på Öland hos mina föräldrar i sol och blåst. Ovant att bara ta det lugnt och sola. Man blir väldigt trött av att göra så lite...

Feber del 2 och gnagare

Nu har nästa familjmedlem fått feber och är snorig. Mannen stannar hemma från jobbet idag. Själv anar jag en viss svullnad i halsen. Försökte skrämma bort bacillerna med 3 vitlöksklyftor i middagssoppan och vitlöksdipp till brödet, men jag vet inte om det fungerar. Men vi lär ju kunna skrämma bort folk i alla fall...
Idag har jag känt mig ganska okvinnlig. Åkte in till stan och köpte pellets (12 säckar som jag fyllde på och lastade själv), köpte bensin till gräsklipparen på Granngården, tankade bilen och konstaterade att mina jeans var sååå skitiga när jag klev ur bilen och skulle in och handla lite. Det såg ut som om jag hade kravlat i lera, typ. För att runda av dagen klippte jag gräset när jag kom hem, båda sidorna (i vanliga fall brukar vi dela på det) och bar in alla pelletssäckarna i pannrummet och fyllde på några säckar också för säkerhets skull. Men det känns rätt bra faktiskt.
För den som undrar hur det gick med diskmaskinen kan jag meddela att reparatören inte hittade något fel, men den fungerade efter att han hade skruvat isär den och satt ihop den... Däremot hittade han mus/råttlort inne i diskmaskinens maskineri. Jag hatar de små kräken. Fast de små kräken kan vara rätt stora också, det var i alla fall råttorna vi hittade i komposten. Uuuuusch! Har aldrig varit rädd för möss eller råttor, men när man står framför en gigantisk råtta som springer mot en, då är man inte så jädra kaxig. Och vansinnig blir man när man hör någon som gnager inne i väggarna eller under golvet, det hjälper inte att banka, fällor fungerar inte och råttskrämman vi hade var helt verkningslös. Döv råtta/mus eller kass råttskrämma? Men nu är det krig. De små monstrena ska UT! Eller rättare sagt, de ska inte få komma in, för vi ska försöka täta eventuella ingångar. Troligtvis kommer de in via källaren, där är det hål lite överallt. Återkommer med rapporter om krigsutecklingen.

Monsterdisco

Idag har vi haft monsterdisco på vårt bageriloft. Elsas kusin frågade redan förra året om man fick ha disco där. Då räckte inte tiden till, men i år blev det av. Det blev inte så många ungar som befarat, men det räckte gott och väl med dem som kom. 8-9-åringar på disco/kalas är väl mer vilda än tama, kan man väl lugnt säga. Något jag reagerade över var att när jag frågade om de ville dansa eller leka, svarade alla ungar i kör: LEKA! Va? Gillar barn fortfarande att leka? Jag blev helt chockad, men sen slog det mig att de är ju faktiskt inte så gamla än och det kändes så härligt med leksugna barn. Sen var det roligt att springa och jaga varandra i trädgården också. Jag var orolig att lekarna inte skulle räcka till, men det var snarare så att tiden inte räckte till. Elsa gjorde en liten gästvisit hos de stora barnen på discot (utklädd till varulv...) och att de såg ut som vampyrer och dylikt gjorde inget alls, hon tyckte att de var jättespännande.

Nu är man lagom mör, ska käka nybakade köpebaguetter som J fixar.

Men jag blev inte avskräckt idag, fick snarare lite mersmak, vi måste fixa ett vuxendisco på loftet snart. Någon utkastare behöver vi nog inte, för det fixar nog den branta trappan. Är man för full kommer man antingen inte uppför trappan om man är nere och är man uppe så ramlar man ner och då lär man definitvt inte komma upp igen...

Feber och diskmaskinshaveri

Min lilla skrutta har feber, bara så där utan förvarning . 39,2 hade hon som mest idag, men hon var vid gott mod nästan hela dagen ändå. Tänk om en annan hade haft 39 graders feber, man hade ju knappt kunnat få upp ögonlocken eller orkat lyfta en arm. Elsa har varit något mer dämpad idag än vanligt, men för dem som inte känner henne hade de nog inte fattat att hon var sjuk. Fick lägga henne klockan 18 idag, en timme tidigare än vanligt. Hon stensomnade, men vaknade en timme senare och var jätteledsen. Samma visa som igår kväll kväll. Då är det bra med TV, det brukar stilla tårarna. Det går bra med nästan vad som helst, bara det rör sig. Kanske har hon ont i halsen och blir ledsen när hon vaknar till och känner det. Det vet man ju själv hur kul det är att svälja när man har sovit om man har ont i halsen. Eller så är det öronen. Svårt att veta, inte så lätt att kolla heller. Jag var bortom mig av oro i morse när jag märkte att hon hade feber. Känner mig nästan lite sjuk själv när jag blir så orolig. En sån sak kan man omöjligt förstå om man inte själv är mor. Denna maktlöshet att inte kunna göra något mer än att vänta eller proppa i dem något febernedsättande gör mig galen.
Något annat som gör mig galen är att vår diskmaskin har havererat. I morse ville den plötsligt inte starta. Och hur mycket kan man om diskmaskiners uppbyggnad och funktion? Nada! Så j-la surt, jag kan inte göra någonting med den själv utan är tvungen att ta hit svindyra reparatörer. Aaaaah, det svider. Kunde man inte ha fått lära sig hur en diskmaskin är uppbyggd på fysiken i skolan istället för hur en mopedmotor fungerar. Känns som att större delen av befolkningen skulle ha mer användning för det... Det är ganska intressant hur snabbt man vänjer sig vid diskmaskin. Vi hade ingen under de åren vi bodde i Göteborg (9år) och det fungerade rätt okej ändå, fast mannen nämnde ett par gånger att vi skulle skaffa diskmaskin om vi flyttade. Nu blir man ju helt ställd när den inte fungerar. "Va?! Diska allt för hand? É du go´eller? Det tar ju ett halvt sekel!" Det gör det inte, men det är ändå tid som går åt som man kunde ha använt till något roligare. Som att sitta framför datorn ett par timmar...

Livet på landet

I söndags var det mors dag, min andra mors dag som mor. Mannen jobbade hela dagen så jag och Elsa spenderade en härlig dag hos mina föräldrar på Öland. Premiärdopp för mig och Elsa fick bada benen. Hon brås inte på sin far när det gäller att bada i sjön i alla fall, hon tyckte att det var jättehärligt och hade nog gladeligen badat hela sig om hon hade fått.

När vi kom hem på kvällen och mannen var hemma igen såg jag fram emot ett glas vin och lite chips i baden-badenstol på verandan i solnedgången. Vi hann väl sätta oss ner, sedan drog de igång att ta upp vall (=gräs) på åkern till vänster och på högra åkern slog de vallen. Det är ju inte så att de nuförtiden slår vallen med lie och står och räfsar ihop gräset för att sedan köra bort det med häst och vagn. Nu förvandals traktorn till en gigantisk gräsklippare och det finns sofistikerade maskiner som man kopplar på traktorn som sprutar upp gräset i en vagn. Det sistnämnda låter som när någon kör med en röjsåg, fast 10 gånger värre... Och när vagnen är full, och man tror att man ska få en paus i oljudet när de ska köra och lämna det fulla lasset, kommer det en annan traktor med ett annat släp som de byter med. Så pauserna blir minimala. Vi satte oss ner när klockan var runt 19.30. De höll på till klockan var över 22.00... Så gick det med min vin-i-solnedgången-kväll. Men det luktade i alla fall gott om gräset. Alltid något. Men lukta gott lär det inte göra imorgon för då gödslar de nog åkern till höger om vägen. Det har sina sidor att bo på landet...