Elsa: Kanin, jag tycker så mycket om dig. Du ska få följa med mig till himlen (och redan här bryter mamman ihop...). Mamma, tror du Gullvig kommer till himlen?
Jag: Hon är nog redan där.
Elsa: Men om vi åker hem till Christer någon gång, då kan vi ju fråga om hon är i himlen. Jag brukar se bilar i himlen.
Jag: Det kanske är änglarna som kör omkring i dem då.
Elsa: Ha, ha, de har köpt döda bilar!
Det är verkligen helt fantastiskt att lyssna på och prata med en 4-åring. Det känns som ett previligium att få vara med på ett hörn av deras underbara värld, en värld som man av någon anledning tappar bort när man blir äldre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar