Sovdags...

Hade på känn att någon skulle ha svårt att somna ikväll. Brukar vara så när hon har sovit på dagis. Efter att ha läst 3 böcker, sjungit en påhittad sång om hunden som inte hittade hem, berättat en påhittad saga om hunden som inte hittade hem till sin mamma (ständigt återkommande önsketema VARJE kväll: någon som har gått vilse), klappat på ryggen med kaninörat ("det svarta"), hundörat och med fingarna, tyckte jag att det var dags för Elsa att sova. Gick ner och satte mig vid datorn och hörde små dunsar uppifrån, men så brukar det låta ibland. Efter en ganska lång stund hörde jag ett svagt "Maaaaammaaa!" När jag kom upp var sängen tom. Hade hon gömt sig? Näe, hon satt på pottan och hade tydligen suttit där en stund av ränderna på rumpan att döma. I med henne i sängen igen. Ner till datorn igen. Ännu en stund går och jag hör "Maaaaammaaaaa!" igen. Den här gången hittade hon inte hunden. Leta igenom hela sängen, ingen hund. Kolla på toa, där var den. "Nu ska jag sova gott, mamma." Har inte hört något på en stund nu, vågar inte gå upp för den knarrande trappan för att kolla än. Väntar bara på nästa klassiker: Maaaammaaaa! Jag är törstig. Den brukar komma såna här kvällar.