Träning...

För ett tag sedan laddade jag ner träningsappen My fitness till min telefon eftersom jag tyckte att det kunde vara bra att kunna mäta upp hur långa sträckor jag springer eller cyklar och hur snabbt det går och hur länge jag är ute. Dessvärre har den har appen en irriterande egenhet som jag inte alls uppskattar - den skickar mail till mig om hur mycket jag tränar varje vecka. Det hade väl kanske varit trevligt om man nu var duktig på att träna, men idag fick jag ett mail där det stod: It's been 10 days since your last work out. Som om jag inte redan mår dåligt över det då. Bara gnid salt i såren, gör det! Och vad vet den dumma appen om hur mycket jag tränar egentligen, jag kanske inte alltid sätter igång den när jag tränar. Tyvärr har den rätt den här gången... Det är svårt att kombinera examensarbete, praktik, sjukt barn, trädgårdsfix och träning. Och vad vet appen om det?!! Kan man inte programmera den så att man får stående ovationer varje gång man faktiskt tränar istället för att den påtalar hur sällan man tränar. Skulle kännas mycket mer inspirerande.

Däckbyte

Sol och vår och vinterdäck funkar ju inte, så i söndags tog jag tjuren vid hornen och bytte däck. Som vanligt hann jag bli förbannad redan innan jag började bytet. Först skulle jag ta fram däcken som jag hittade längst in i förrådet inmurade av 3000 gamla skruttcyklar. Efter att ha släpat ut ett par cyklar, där hjul trillade av och styren hängde löst, skymtade jag däcken och insåg att det inte alls var mina sommardäck, utan andra vinterdäck. Och för att komma åt sommardäcken, som låg i det andra förrådet, var jag tvungen att släpa tillbaka skruttcyklarna jag hade kånkat ut. Sen lyckades jag klämma mig på domkraften innan jag ens skulle använda den. Men sen gick det bättre. J och Elsa kom ut och hjälpte till lite och när däcken var bytta åkte de till brandstationen och tvättade både däck och bil.

Vår

Underbara vår. Som jag har längtat.

Att sova med djuren...

Idag var det svårare än vanligt att hitta Elsa när hon hade somnat...

Namnsdag

Grattis på namnsdagen pappsen, önskade Elsa och jag med pappsens favoritkaka.

Lite uppmuntran i all skruttighet som han har genomgått den senaste tiden.

Gräsgärde frisörstudio

Jag har tidigare gnällt över att det oftast kostar lika mycket att klippa ett barn som en vuxen. Jag tar tillbaka det gnället. Det borde kosta dubbelt så mycket...

Det kliar i näsan.

Trazan och Banarne på TV:n distraherar på gott och ont. Förr var det alltid Teletubbies som skulle ses när det var klippdags. Tackar för att jag slapp den idag...

Men sitt still då!

Kli igen.

Titta rakt fram.

Sen tycker man att det ser rätt okej ut tills de reser sig och står rakt och då är det längre på ena sidan och en massa hår kryper plötsligt fram som inte fanns förut och som inte har blivit klippt. Då ska det rätas till och håret blir kortare för varje försök att fixa till det för sedan blir det för kort på andra sidan. Puh! Men Elsa verkade nöjd i alla fall, tack och lov. Det var hennes eget förslag att vi skulle klippa henne. Så att de inte skulle känna igen henne när hon kommer till dagis på måndag... Fast riktigt så illa blev det inte, som tur var. Nog syns det att det är vår bus-Elsa fortfarande.

Sällskapssjuk

Hon är nog där någonstans bland alla djuren...

Kalas nr 5...

I lördags kom brorsan & co på besök och grattade Elsa eftersom de var i Stockholm och tittade på Melodifestivalen när Elsa hade alla sina kalas. Nu fick hon nya spännande paket att öppna.

I detta var det en Steffie-bil (rosa) med en hästtransport (rosa) med en vit häst med cerise man/svans. Vilken dröm.

Elsa ska tydligen bli cowboy när hon blir stor (förutom brandman och trädgårdsmästare), för då får man rida på hästar. Det var Elsas fröken som berättade detta för oss på senaste utvecklingssamtalet. Så hästar uppskattas.

Confettismällare är farliga saker.

 Och när gästerna hade åkte hem hamnade jag i källartrappen med lite terapiarbete: dra bort limmad plastmatta och försöka få bort limmet från trappsteget.

Det var inte jättekul... Och vi får inte dra bort fler mattbitar innan hela trappsteget är limfritt.

Elsa hamnade i ett pysselstim på köksgolvet.



Dagens kalas, nr 3...

Så var det dags för kalas med släkten.

Syltkakor är mums.

Tårtan hade varit snyggast så här, men så blev den inte.

Ganska talande bild när mormor och morfars paket öppnas...

Både farmor och farfar och faster hade med sig en korg med paket.

Alla hade nappat på Elsas önskning om glitterskor.

Tårtan bestod av vit choklad-kladdkaka med passion- och mangofromage, hallon och lite tårtgelé. Och en marsipanros.

Snygg kombination...

...särskilt när man ser den i sin helhet.

Vad säger man...?



Näslunden

Efter Elsas kompiskalas tog vi en promenad i blåsvädret.

Håkanssönernas kossa är alltid spännande.

Och så kommer man till mitt favoritställe Näslunden, där man hittar såna här filurer.

Charmiga även när tidens tand gjort sitt.

Stenarna är så häftiga.

Min favorittomte skymtar i bakgrunden.



Kalas nr 2



På lördagen laddade vi för kalas med dagiskompisarna, 8 st busungar.

Elsa hade valt prins- och prinsesstema.

Elsa tyckte att mamman skulle ha finklänning också, så den gamla balklänningen från 1993 (...) åkte fram ur garderoben.

En liten riddare, som hade sin utrustning på sig i ungefär en minut...

Elsa bjöd på tomtegröt.

Lek och bus.

 När det var dags för fika hade någon varit och knyckt alla kakor och tårta. Barnen fick leta ledtrådar i trädgården och hittade en kavel, en bagarmössa, en muffinsplåt och en sockerkaksform. Ledtrådarna ledde oss till bageriets gamla butik där alla godsaker fanns.

Munnarna fulla...

Elsa blev jätteglad över att få en alldeles egen termos.

Barnen fick snurra flaskan och den som flaskan pekade på fick lämna sitt paket till Elsa.

Svansen på grisen.

Efter fiskdammen - lugnaste stunden på hela kalaset...

Godis är gott. Här smakar de sura remmar.

Kolla minerna :-)

Att en viftande hästsvans kan vara så rolig. :-)

Vi var ju inte direkt sysslolösa efter kalaset...