När mamman är sjuk tassar de övriga i huset omkring som osaliga andar. Elsa istallerade sig vid min fotände i morse och intog sin frukost där och spelade på datorn, bara för att kunna vara till hands om jag behövde något. Senare passade hon på att styla mitt hår när jag låg i sängen och hon har hämtat dricka när jag har behövt det. Nyss var det dags för henne att krypa till kojs, men hon ville inte riktigt lämna min sida. Hon längtar efter att få kramas igen och mysa. Lilla hjärtat. Och då har jag bara varit sjuk en dag. Så i min eländighet är jag ändå tacksam över att jag oftast är frisk och inte har det så här varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar